Vem ärver om det inte finns något testamente?

I mitt arbete tar jag bland annat emot byråns alla förfrågningar och sköter kontakten med våra klienter. En av de mest vanligt förekommande frågorna som vi får in handlar om arv och hur man ska dela upp de tillgångar som någon lämnar efter sig. Jag har läst ekonomi-juridikprogrammet på gymnasiet och har under tidens gång intresserat mig särskilt för familjerätt och den juridik som rör arvsrättsliga frågor. I detta inlägg kommer jag därför redogöra för den legala arvsordningen förutsatt att det inte finns något testamente.

Det finns tre arvsklasser som man i turordning utgår ifrån när ett arv ska fördelas.

I första hand ärver den första arvsklassen, även känt som bröstarvingarna. Det är arvlåtarens avkomma i rakt nedstigande led, alltså barn, barnbarn, barnbarnsbarn m.fl. Om det inte finns några personer i första arvsklassen går man vidare till andra arvsklassen. Denna arvsklass består av personen som avlidits föräldrar och deras avkomma i rakt nedstigande led. Det handlar med andra ord om föräldrar, syskon och syskonbarn. Skulle det inte finnas någon släkting i andra arvsklassen heller går arvet vidare till tredje arvsklassen. I den finns arvlåtarens mor- och farföräldrar och deras barn. Här gäller det dock inte i rakt nedstigande led, utan vid arvlåtarens morbror/moster eller farbror/faster tar det slut. Gränsen för vilka släktingar man automatiskt ärver går alltså vid kusiner. Vill man ändå att ens kusin ska ärva måste man därför skriva ett testamente.

Om ingen släkting i ovanstående arvsklasser finns så går arvet till den allmänna arvsfonden. Det är en statlig fond dit medel tillfaller från dödsbon som saknar arvingar, där det med andra ord varken finns ett testamente eller någon släkting närmare än kusin. Föreningar och ideella organisationer kan söka projektstöd ur allmänna arvsfonden och de riktar sig främst till barn, äldre och funktionsvarierade.

I de fall där arvlåtaren är gift och har en efterlevande make eller maka, går arvet till denna. Arvingar från de tidigare nämnda arvsklasserna, exempelvis barn, får ut sitt arv när båda föräldrarna avlidit. Det finns dock undantag från detta, nämligen i fall där det finns särkullbarn. Särkullbarn är gifta personers icke-gemensamma barn. Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn alltid rätt att få ut sin arvslott direkt efter att deras förälder gått bort. De kan även välja att avstå till förmån för den efterlevande partnern och istället kräva ut sitt arv när även den efterlevande partnern har gått bort.

Sambor ärver i motsats till gifta par inte varandra. Detta är en av de största skillnaderna mellan att vara sambo och att vara gift. Har man barn tillsammans med sin sambo så har barnen rätt att få ut arvet efter sin förälder direkt. Det här kan skapa problem för den efterlevande sambon som kan få svårigheter med att bo kvar i den gemensamma bostaden och lösa ut barnen ekonomiskt. Vill man trygga den efterlevande sambon genom arv måste alltså ett testamente upprättas.

Behöver du juridisk rådgivning i frågor om arv eller hjälp med att upprätta ett testamente är du varmt välkommen att kontakta oss.

Nelly Hedberg