Vanliga frågor om bodelningsförrättare

För det fall man inte kommer framåt i en bodelning kan det vara bra och ibland nödvändigt att ansöka om att en bodelningsförrättare utses. Bodelningsförrättaren kan hjälpa parterna framåt och till ett avslut. Som bodelningsförrättare får jag dock ofta uppfattningen att många av de som ansökt inte vet vad en bodelning med hjälp av bodelningsförrättare egentligen innebär. Detta inlägg syftar därför till att klarlägga vanligt förekommande missuppfattningar om bodelningsförrättarens roll och ge svar på de vanligaste frågorna.

Om Du undrar över hur den ekonomiska uppdelningen går till vid en bodelning och när man behöver en bodelningsförrättare hänvisas istället till ett tidigare blogginlägg ”Bodelningsförrättare” av Mia Edwall Insulander.

Kostnaderna

En vanlig fråga rör förskottsbetalning av bodelningsförrättarens arvode. På Insulander Lindh Advokatbyrå begär vi som huvudregel att ett förskott betalas av båda parter innan bodelningsförrättaren kallar parterna till ett sammanträde. Detta är inte ovanligt. De allra flesta bodelningsförrättare begär som regel förskott innan de påbörjar sitt arbete. Den vanligaste storleken på förskott motsvarar 3 timmars arbete från respektive part. Olika advokater och jurister kan dock ha olika timarvoden.  Vidare är parterna solidariskt betalningsansvariga för bodelningsförrättarens arvode och skall i normalfallet betala hälften var av arvodet. Om en av parterna inte betalar sin faktura kan bodelningsförrättaren kräva den andre som då får en fordran på den som inte betalat.

I många fall har parterna varsitt juridiskt ombud. Parterna har då att betala både för sitt eget ombud och för hälften av bodelningsförrättarens arvode, vilket kan innebära att bodelningen blir väsentligt dyrare än vad man från början räknat med, särskilt om svåra tvistefrågor behöver utredas i sammanträden eller genom skriftväxling eller om den ena parten väljer att sätta sig på tvären. Att själv försöka minska kostnaderna genom att inte anlita ett eget ombud behöver inte nödvändigtvis innebära en mindre kostsam bodelning. Parters uppfattningar och argument tenderar ibland att hamna utanför den egentliga juridiken när de inte företräds av juridiska ombud vilket då istället kan tynga processen och göra den mer omfattande och tidsödande.

Tiden

På Insulander Lindh Advokatbyrå sammankallar vi parterna och deras eventuella ombud till ett första möte med bodelningsförrättaren. Sammanträdet syftar i huvudsak till att klargöra tvistefrågorna och undersöka möjligheterna till att nå en lösning i samförstånd. Om en samförståndslösning inte blir aktuell fortsätter en skriftväxling för att ytterligare utreda tvistefrågorna. Ibland behövs det flera sammanträden. Om parterna fortfarande inte kan komma överens och inte heller har mer att tillägga kommer bodelningsförrättaren slutligen att fatta ett beslut över bodelningen.

Vad händer sen?

Ett beslut av bodelningsförrättare innebär ofta att en av parterna inte blir nöjd, varför en lösning i samförstånd i många fall kan vara att föredra. Den som inte är nöjd med bodelningsförrättarens beslut kan överklaga det till tingsrätten, s.k.  klander av bodelningsbeslut.  Detta innebär att bodelningsprocessen kan fortsätta även efter det att bodelningsförrättaren har fattat sitt beslut. Även en sådan process är förenad med kostnader, i tingsrätten får den part som förlorar som regel betala den andres rättegångskostnader. Har man inte haft ombud tidigare kan det kanske nu bli aktuellt att anlita ett.

Är bodelningsförrättaren mitt ombud?

En vanlig missuppfattning är att bodelningsförrättaren är ombud för den ena eller båda parterna. Detta är inte korrekt. Bodelningsförrättaren skall förhålla sig opartisk gentemot båda parterna. Detta innebär att bodelningsförrättaren inte kan lämna juridiskt biträde till någon av parterna och t.ex., före beslutet, svara på hur han/hon ser på vissa frågeställningar.

Vem styr processen?

Det är viktigt att komma ihåg att det är parterna själva som styr bodelningsprocessen och lägger fram vad de vill göra gällande och vilka bevis de har som styrker det. Bodelningsförrättaren har inte någon egen utredningsskyldighet och har egentligen inga möjligheter att själv ta reda på hur fakta förhåller sig.

Vem kan utses till bodelningsförrättare?

Om den som ansöker om bodelningsförrättare inte själv ger förslag på lämplig sådan kommer tingsrätten att föreslå en för uppdraget lämplig jurist eller advokat. På Insulander Lindh Advokatbyrå tar flertalet av våra jurister och advokater emot uppdrag som bodelningsförrättare.

Jeanette Jacobsson