Ombildning av lägenhet i bodelning mellan sambor – kommande avgörande från HD

För de som levt i ett samboförhållande gäller andra regler kring bodelning än för de som levt i ett äktenskap. En stor skillnad mellan reglerna är omfattningen av vilka tillgångar som ska ingå i bodelningen. Vid bodelning mellan sambor ska endast gemensam bostad och bohag ingå i bodelningen, om bostaden och bohaget har förvärvats för gemensam användning (s k samboegendom). Sådan egendom som någon av parterna innehar före ett samboförhållande inleds, som alltså har införskaffats utan tanke på samboförhållandet, ska inte bli föremål för bodelning.

I våras avgjorde hovrätten för västra Sverige ett mål gällande huruvida en bostadslägenhet skulle ingå i bodelningen mellan sambor. Det särskilda med lägenheten i målet var att den ursprungligen upplåtits med hyresrätt, men sedan ombildats till bostadsrätt under samboförhållandets gång. Kvinnan i förhållandet flyttade in i lägenheten innan parterna blev sambor. Fem år senare flyttade mannen in och parterna inledde ett samboförhållande. Året därpå ombildades hyresrätten till bostadsrätt och kvinnan köpte lägenheten från bostadsrättsföreningen. Drygt tio år senare upphörde samboförhållandet. Under hela samboförhållandet, både före och efter ombildningen, hade mannen varje månad betalat en summa pengar till kvinnan avseende kostnader för del av hyra, el och mat. Det fanns inget samboavtal.

I bodelningen uppstod tvist mellan parterna i frågan om lägenheten skulle anses utgöra samboegendom (vilket mannen hävdade), och således ingå i bodelningen, eller inte (vilket kvinnan hävdade). För att kunna avgöra frågan behöver man komma fram till huruvida ombildningen av lägenheten från hyresrätt till bostadsrätt ska ses som ett nytt förvärv eller inte. Innebar köpet av bostadsrätten ett nytt förvärv för gemensam användning, ska lägenheten utgöra samboegendom.

Efter att bodelningsförrättaren fattat beslut till mannens fördel hamnade målet i tingsrätten, som lyfte fram att det i den juridiska litteraturen framförts argument för en slutsats i båda riktningarna. De som anser att ombildningen ska ses som ett nytt förvärv, menar att ombildningen kan ses som en investering i en ny ekonomisk tillgång, eftersom hyresrätten upphör. Den uppfattningen är enligt dessa författare även i samklang med sambolagens syfte – att sambor ska dela på de ekonomiska värden som de byggt upp under samboförhållandet i form av bostad och bohag. De som menar att ombildningen inte ska ses som ett nytt förvärv, lyfter i stället fram att det trots förändring av upplåtelseform är fråga om samma bostad. De menar även att egendom som redan används av sambor, inte kan förvärvas för gemensam användning och bli samboegendom.

Tingsrätten gav kvinnan rätt och landade (med hänvisning till praxis som behandlat närliggande frågor) i att en bostad som ena sambon bor i redan innan samboförhållandet inleddes, som huvudregel inte kan anses förvärvad för gemensam användning. När det gäller argument som tar sikte på det rättvisa i att sambor delar på värdeutvecklingen av viss egendom, betonade tingsrätten att det är en grundläggande skillnad mellan äktenskap och samboförhållanden – sambolagens regler blir tillämpliga utan någon direkt viljeförklaring från parterna i ett samboförhållande. Sambor som vill ha en mer lika fördelning av tillgångar än vad sambolagen medger, kan åstadkomma detta genom samboavtal eller samägande, och på så sätt nå fram till mer äktenskapslika förhållanden.

Hovrätten nådde samma slutsats som tingsrätten, och ansåg därtill att det skulle innebära en alltför extensiv tolkning av sambolagens förvärvsbegrepp, om en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skulle klassificeras som ett förvärv.

I hovrätten fanns dock en skiljaktig mening som tvärtemot majoriteten ansåg att lägenheten skulle ingå i bodelningen. Sista ordet är heller inte sagt. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i målet och en spännande dom är snart att vänta.

Lovisa Enander