26 augusti 2020
Medling vid internationella bortföranden och kvarhållanden av barn
Vi lever minst sagt i en globaliserad värld och möjligheten att röra sig relativt fritt i världen medför att människor i allt högre grad skapar relationer och bildar familj med individer från andra länder. Det är till exempel inte särskilt ovanligt att barn idag har föräldrar från olika länder, vilket på många sätt berikar livet för barnet.
Men vad händer om föräldrarna väljer att separera och någon av dem inte längre vill bo kvar i det land som familjen levt tillsammans? Var ska ett gemensamt barn då bo? Förhoppningsvis kan förändringarna hanteras relativt friktionsfritt av föräldrarna, men i värsta fall kan situationen leda till att den ena föräldern, mot den andra förälderns vilja, för med sig barnet till, eller håller kvar barnet i, ett annat land.
Det finns juridisk hjälp att få för att hantera sådana olyckliga konsekvenser av konflikter mellan föräldrar i en internationell kontext, vilken ges med stöd av den så kallade Haagkonventionen som har införlivats i Sverige genom lag (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn. Utgångspunkten i Haagkonventionen och den svenska lagen är att barnet ska återföras till det land i vilket barnet hade sin hemvist när det olovliga bortförandet eller kvarhållandet ägde rum.
På senare tid har det i internationella sammanhang blivit allt vanligare att medling betraktas som ett värdefullt alternativ för att hantera internationella bortföranden och kvarhållanden av barn som är olovliga. Medling är en form av alternativ tvistlösning som går ut på att parterna, med hjälp av en medlare, gemensamt försöker komma överens om en lösning på tvisten som båda parterna kan godta. Förfarandet skiljer sig i många avseenden från en traditionell domstolsprocess, bland annat genom att föräldrarna i en medling ges möjlighet att på djupet ventilera och hantera de underliggande behov, önskningar och farhågor de bär på. Sådana aspekter kan i en domstolsprocess inte alltid beaktas i samma utsträckning till följd av den rättsliga kontexten, men kan likväl spela en avgörande roll i konflikten.
Ur ett barns perspektiv är det viktigt att det görs ansträngningar för att dämpa konfliktnivån mellan föräldrarna. En studie kring barn som blivit olovligt bortförda till, eller kvarhållna i, ett annat land, visar att de största stressfaktorerna hos barnen var osäkerheten inför den egna och familjens levnadssituation samt konflikten mellan föräldrarna. Ett medlingsförfarande i samband med återlämningsförhandlingar enligt Haagkonventionen kan då vara till hjälp för att upprätta en mindre konfliktfylld ram, men också för att underlätta kontakten med den kvarlämnade föräldern och barnet under förhandlingen.
Ett barn som är utsatt för ett internationellt olovligt bortförande eller kvarhållande rycks bort från skolan, sitt hem, sina släktingar och vänner, eventuella husdjur samt, inte minst, den kvarlämnade föräldern. Det är inte svårt att förstå att en sådan situation kan inverka negativt på barnets psykiska mående. Barnet kan exempelvis reagera med rädsla för att bli avvisad eller övergiven och kan ha svårt att lita på sina föräldrar, eller på människor i allmänhet. En medlare kan belysa dessa risker och framhäva barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna, vilket är ett barns rättighet enligt FN:s barnkonvention.
Ett annat typfall som åskådliggör hur en medling kan användas framgångsrikt vid fall av internationella bortföranden eller kvarhållanden av barn, är då den förälder som barnet bortförs eller kvarhålls från, i princip är villig att låta barnet flytta till det nya landet, under förutsättning att den förälderns rätt till kontakt med barnet säkerställs. Här kan en överenskommen lösning innebära att barnet slipper återlämnas till hemviststaten före en eventuell efterföljande flytt till det nya landet.
Medlingsförfarandet kan således innebära flera vinster för de inblandade i ett internationellt bortförande eller kvarhållande av barn. Det ska framhållas att alla sådana tvister inte är lämpliga för en medling. Så kan exempelvis vara fallet när det förekommit våld i familjen. I flera fall kan dock ett medlingsförfarande leda till ökade möjligheter för ett olovligt bortfört eller kvarhållet barns föräldrar att få hjälp med att samarbeta, vilket på många sätt bidrar till att tillgodose barnets bästa.
Mer om medling nästa vecka!
