Klander av testamente

Ett testamente ska spegla en persons (testatorns) yttersta vilja och är en rättshandling som endast får upprättas av testatorn själv. Ett testamente måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltigt. Testamentet måste vara skriftligt och två vittnen ska intyga att testatorn själv undertecknat testamentet och samtidigt varit vid sitt sinnes fulla bruk. De två vittnena behöver inte se själva testamentet utan endast veta att det är ett testamente de bevittnar. Vittnena måste vara samtidigt närvarande när de bevittnar testamentet.

Vad händer då om testamentet inte är bevittnat eller om vittnena inte varit samtidigt närvarande? Om bevittningen aldrig ifrågasätts eller om arvingar och testamentstagare är överens om att testamentet ändå ska gälla händer ingenting. Ett testamente som inte uppfyller formkraven kan dock förklaras ogiltigt. De som skulle ärvt testatorn om testamentet inte fanns kan väcka en s.k. klandertalan vid domstol. Rätten avgör då om testamentet uppfyller formkraven eller om någon omständighet vid upprättandet av testamentet medför att det inte ska gälla. Sådana omständigheter föreligger om testatorn upprättade testamentet under psykisk störning eller om testatorn blivit vilseledd eller förmådd av någon annan att upprätta testamentet. Det är de arvingar som påstår att det har gått till på ett sådant sätt som också måste bevisa det. Om klandertalan väcks på grund av formfel måste tvärtom testamentstagarna bevisa att testamentet upprättats i enlighet med formkraven. En klandertalan ska väckas hos tingsrätten inom sex månader från det att arvingarna har delgivits testamentet.

Om en klandertalan, enligt ovan, inte väcks inom sex månader blir testamentet giltigt trots att det kan bedömas som materiellt eller formellt felaktigt. Testamentet blir bara ogiltigt i del del klandertalan väcks. Om endast hälften av arvingarna väcker klandertalan och testamentet förklaras ogiltigt ska bara de arvingar som väckt klandertalan ha en förmån av detta. Man kan då säga att halva testamentet kommer att fortsätta gälla. Var och en av arvingarna som vill att testamentet förklaras ogiltigt måste alltså klandra testamentet för egen del. Om alla arvingar väcker klandertalan och testamentet förklaras ogiltigt ska arvet fördelas enligt lag, som om testamentet inte funnits.

Syftet med reglerna om klandertalan är att skydda den avlidnes vilja som framkommer i testamentet och om inget annat visas utgår man från att det är denna vilja som kommit till uttryck i testamentet. Om det däremot kan bevisas att ett testamente är förfalskat ska det lämnas helt utan avseende oavsett hur många arvingar som väcker klandertalan. Ett mål om förfalskning inleds, till skillnad från en klandertalan, med en polisanmälan.

Om ett testamente inte uppfyller formkraven kan det förklaras ogiltigt oavsett om man med säkerhet kan visa att testamentet speglar den avlidnes yttersta vilja. För att säkerställa att ett testamente verkligen kommer att gälla är det därför av största vikt att det upprättas i överensstämmelse med de formkrav lagen har ställt upp.

Josefin Gjälby
Jurist