3 juni 2022

Högsta domstolen fastslår- Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling utgör artbrott

Inom den svenska straffrätten finns olika bestämmelser som reglerar vilket straff som ska dömas ut av domstolen. En grundläggande regel inom straffrätten är att påföljden fängelse ska väljas i sista hand.

Inom den svenska straffrätten finns olika bestämmelser som reglerar vilket straff som ska dömas ut av domstolen. En grundläggande regel inom straffrätten är att påföljden fängelse ska väljas i sista hand.

Vid bestämmande av påföljd ska domstolen även beakta brottslighetens art. Vissa brott är av så allvarlig art att domstolen kan frångå regeln om att välja fängelse i sista hand, trots att brottet har ett lågt straffvärde och trots att det inte finns risk att den tilltalade återfaller i brottslighet. Exempel på sådana brott är mened, grovt rattfylleri, våld mot tjänsteman och misshandel. Sådana brott kallas för artbrott och kan karaktäriseras av att de är svåra för samhället att upptäcka och förebygga eller att de riktar sig mot enskilda individers integritet. Olika brott kan också ha olika artvärde. Av exemplen ovan så har mened högst artvärde vilket innebär att det i princip är uteslutet att döma till annat straff än fängelse. Våld mot tjänsteman och misshandel däremot har lägre artvärde vilket innebär att skälen för fängelse inte lika starka. Vilka brott som utgör artbrott bestäms av förarbeten och Högsta domstolens praxis.

Högsta domstolen har i ett avgörande som meddelades den 12 april i år kommit till slutsatsen att brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling är att betrakta som ett artbrott och att det därför finns anledning till särbehandling vid påföljdsvalet.

I aktuellt fall hade en 20-årig man åtalats för våldtäkt mot barn efter att ha förmått en 14-åring att utföra oralsex i utbyte mot ersättning. I tingsrätten friades mannen helt eftersom det inte var bevisat att mannen hade haft anledning att tro att målsäganden var 14 år. Eftersom åtalet inte heller omfattade annat brott friades mannen helt av tingsrätten.

När målet sedan prövades av hovrätten hade åklagaren justerat gärningsbeskrivningen till att även omfatta utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling och mannen dömdes för brottet. Hovrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn med föreskrift om vård.

När Högsta domstolen sedan kom att pröva målet fastslog de att brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling utgör en sådan påtaglig kränkning av den personliga integriteten att brottet ska betraktas som ett artbrott och att det därmed finns en presumtion för fängelse. Högsta domstolen skärpte påföljden genom att förena skyddstillsynen med föreskrift om samhällstjänst 80 timmar. Enligt Högsta domstolens bedömning hade brottet artvärde men inte så högt att ett frihetsberövande straff var uteslutet.

Högsta domstolen tog i sitt avgörande fasta på ett uttalande som regeringen hade gjort i samband med att straffskalan för brottet hade skärpts i januari 2020. Regeringen uttalade i samband med detta att det är viktigt att förhindra att barn och ungdomar dras in i prostitution samt att den tekniska utvecklingen har ökat möjligheterna för vuxna att ta kontakt med barn och ungdomar i sexuella syften. Vidare uttalade regeringen att de handlingar som vuxna efterfrågar av barn och ungdomar har blivit mer hänsynslösa och att det har blivit svårare för barn och ungdomar att sätta gränser, varför det är ”viktigt att det av lagstiftningen tydligt framgår att brottet är oacceptabelt och att det innebär en grov kränkning av barnet”. (Se prop. 2018/19:157 s. 13 och 16.)

Prostitution och sexuell exploatering av barn är idag ett utbrett och komplext samhällsproblem med flera bakomliggande orsaker. För att kunna bedriva en effektiv bekämpning av denna typ av brottslighet krävs att samhället kraftsamlar, att flera olika samhällsorgan och aktörer samarbetar och att det straffrättsliga skyddet för barn och unga stärks.

I anledning av detta är det glädjande att Högsta domstolen i nu aktuellt avgörande tydliggör att brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling är ett allvarligt brott som utgör en grov kränkning av barnets personliga integritet.

Anna Rainer (f.d. Östberg)

Inlägg av Anna Rainer (f.d. Östberg)

24 oktober 2024

GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING- AVGÖRANDE FRÅN HÖGSTA DOMSTOLEN

Vad är grov kvinnofridskränkning? Om en man utsätter en kvinna, som han har eller haft en nära relation med, för upprepade kränkningar av hennes personliga integritet, kan mannen dömas för ett brott som heter grov kvinnofridskränkning. Kränkningarna som omfattas i brottet är exempelvis misshandel, ofredande, hemfridsbrott eller sexuellt tvång och det krävs att brotten haft till syfte att allvarligt skada kvinnans självkänsla.

Anna Rainer (f.d. Östberg)
11 januari 2024

Förutsättningar för vård enligt LVU

Under de senaste två åren har Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) haft en hög prioritetsordning i den rättspolitiska debatten. Fallet ”Lilla hjärtat” väckte starka känslor under 2021 och kom sedermera att leda till vissa lagändringar och nyligen kom LVU att debatteras på nytt efter att den så kallade ”LVU-kampanjen” fått stor spridning utomlands samt i sociala medier.

Anna Rainer (f.d. Östberg)
23 september 2021

Förändringar i bedömningen kring vårdnadsansvaret

I syfte att stärka barnrättsperspektivet i vårdnadsprocessen genomfördes nyligen en lagändring i föräldrabalken 6 kapitlet 5 § 2 stycket som reglerar om vårdnaden om ett barn ska vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna.

Anna Rainer (f.d. Östberg)
20 december 2019

Vårdnadstvist, skillnad mellan fiktion och verklighet

”Marriage story” är en film som just nu finns på Netflix och är en riktig snackis inom populärkulturen. Filmen är ett tragikomisk och realistiskt relationsdrama om ett nutida par i New York som efter många år tillsammans väljer att gå skilda väger. Filmen börjar med en öppningsscen där historiens två huvudkaraktärer i ett försök att skapa en smidig, ärlig och schysst skilsmässa

Anna Rainer (f.d. Östberg)
placeholder
5 augusti 2019

Barnkonventionen blir lag

Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter, (Barnkonventionen) svensk lag i Sverige. Detta sker genom att konventionen inkorporeras i svensk lagstiftning, vilket innebär att konventionstexten utan förändringar, läggs in som en egen lag i den svenska lagboken med en översättning som bilaga. Konventionen blir genom detta en egen rättskälla.

Anna Rainer (f.d. Östberg)

Kontakta oss

Vad vill du fråga om? Gör ett eller flera val i rutorna

Ange en kort bakgrund till ditt ärende

Ange dina kontaktuppgifter

Ange motpartens uppgifter

Skickar

Meddelandet skickat

Vi hör av oss snart!

Något gick fel

Prova igen, om fel kvartsår kontakta oss via e-post eller telefon.

@insulanderlindh