14 december 2017
Framtidsfullmakter
Många har funderingar vad som händer om man blir sjuk och inte längre kan se efter sina rättsaffärer. Man vill i så fall gärna anförtro någon närstående att se efter ens angelägenheter. Den 1 juli 2017 trädde en lag om framtidsfullmakter ikraft. Efterfrågad av klienter, ifrågasatt av kollegor. Några kollegor har till och med bestämt sig för att inte medverka till att upprätta framtidsfullmakter.
Skälen är de som framgår av styckena 4 och 5 nedan.
-
Varför behöver man en framtidsfullmakt?
Vad klienterna efterfrågar:
- Vad händer om jag blir sjuk och hamnar på ålderdomshem. Vem ska betala mina räkningar?
- Min man/hustru har blivit så glömsk. Vad händer om han/hon får demens och vi vill sälja huset för att flytta till ett äldreboende?
-
Vad är en framtidsfullmakt?
En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en person, så att den personen kan företräda en för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser.
-
Vad kan man bestämma i en framtidsfullmakt?
Det kan vara fråga om ekonomiska och personliga angelägenheter. Undantag gäller för sjukvårdsåtgärder, att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär.
Man kan bestämma att fullmakten ska gälla t ex
- att mottaga och kvittera försändelser och pengar
- att förlänga eller säga upp abonnemang eller avtal
- att disponera i banktillgångar
- att företräda vid domstolar och hos myndigheter
- att förvalta, låna eller hyra ut egendom
- att förvalta, sälja eller på annat sätt förfoga över fast egendom eller bostadsrätt
Fullmaktshavaren ska fullgöra uppdraget i enlighet med fullmaktsgivarens intressen och, om det är möjligt, samråda med honom eller henne i viktiga frågor.
Fullmakten måste vara skriftlig och undertecknad. Underskriften ska bevittnas av två personer. Den som fått fullmakten – fullmaktshavaren – bedömer om fullmakten trätt ikraft. Man kan i fullmakten även bestämma att domstol ska pröva om fullmakten trätt i kraft.
Här ser jag potentiella konflikter. Frågor man kan ställa sig är
- Vilket egenintresse kan fullmaktshavaren ha?
- Vill man som fullmaktstagare ta strid med en närstående som saknar sjukdomsinsikt, kanske t o m starta en process i domstol?
- Vem ska betala kostnaderna för domstolsprocessen?
Man kan bestämma att en så kallad granskare ska utses, som ska granska hur den person som har fått fullmakten utför sitt uppdrag.
En framtidsfullmakt kan inte göras oåterkallelig. Är man missnöjd med hur den som fått fullmakten sköter sitt uppdrag kan man med andra ord återkalla fullmakten. Även här bör man vara medveten om att det kan uppstå oenigheter. Om fullmakten trätt i kraft med anledning av att fullmaktsgivaren i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om sina angelägenheter och kanske saknar sjukdomsinsikt, men samtidigt vill återkalla fullmakten, ser jag en risk för att det kan leda till konflikter mellan närstående.
-
Vad kan man inte eller bör man inte bestämma i en framtidsfullmakt.
Det finns några saker som kan få stora konsekvenser och påverka de ekonomiska förhållandena i sådan omfattning, att man bör vara försiktig och kanske rent av aldrig låta fullmakten innefatta dessa. Oönskade resultat kan bli konsekvensen eftersom det kan vara svårt att överblicka hur förhållandena är när fullmakten träder ikraft och hur fullmakten kan komma att användas i framtiden.
Var försiktig med och fundera noga på om och varför fullmakten ska innefatta
- att köpa eller sälja saker utan specificering av vad som får köpas och vilken egendom som får säljas
- att man får ge bort eller låna ut egendom som tillhör fullmaktsgivaren
Jag vill avråda från att låta fullmakten gälla för
- att ingå skuldförbindelser och ta upp lån
- att ingå borgen
- att driva näringsverksamhet
-
Efter min död…
Ibland blir lagar motstridiga trots att det är något lagstiftaren försöker att undvika. Ett sådant fall gäller fullmakter och hur de ska gälla efter fullmaktsgivarens död.
Enligt Avtalslagen (2 kap 21 § 1st) fortsätter en fullmakt som huvudregel att gälla efter fullmaktsgivarens död. Samtidigt säger Ärvdabalken, vår svenska lag som har regler om testamenten och arv, att man bara kan förordna om vad som ska ske efter ens död genom testamente. I ett testamente kan man även förordna om en testamentsexekutor eller boutredningsman som ska förvalta boet. Om en testamentsexekutor eller boutredningsman inte förordnas är det dödsbodelägarna som ska förvalta den avlidens egendom (Ärvdabalken 18 kap 1§ 1st). Finns det samtidigt en fullmakt som ger en person rätt att agera i den avlidnes namn efter dödsfallet, kan även detta leda till konflikter. Av den anledningen bör det särskilt anges i framtidsfullmakten, att den inte gäller efter fullmaktsgivarens död. Det kan särskilt nämnas att det även utan fullmakt är möjligt att betala räkningar i den avlidnes namn från den avlidnes konto.
