Barns mående när föräldrar tvistar

Vidareutbildningen anordnades av organisationerna Cross Border Family Mediators, Missing Children Europe och MiKK. I samband med utbildningen presenterades även en studie som finansierats bl a av EU.  http://missingchildreneurope.eu/mediator/researchreport/categoryid/2

Visste ni att det idag uppskattas finnas 16 miljoner internationella familjer inom EU, dvs familjer där föräldrarna kommer från olika länder. Omkring 1 800 fall av olovliga barnbortföranden aktualiseras årligen. Till detta kommer alla nationella tvister om barn inom respektive land.

I Sverige har antalet vårdnadstvister fördubblats på 10 år, från drygt 3 200 till drygt 6 300. Det är många barn som har föräldrar som hamnar i tvist i samband med separationen eller därefter. Genom medling kan vi få föräldrarna att kommunicera och föra en saklig dialog. Jag är övertygad om att vi genom medling kan göra situationen bättre för barn som har föräldrar i tvister och glad för varje föräldrapar som tackar ja till medling.

Barnens mående, eller välmående, definieras genom dels barnens livskvalitet, innefattande fysiska och psykiska förutsättningar såsom känslor och mental hälsa, dels barnens kognitiva sammanhang, dvs skola och utbildningsmöjligheter. Vidare barnens sociala sammanhang i form av relationer samt barnens ekonomiska förutsättningar.  I studien har man analyserat barnens mående på fyra olika plan:

1. anpassning
2. hyperaktivitet eller koncentrationssvårigheter
3. problem med kompisar
4. känslomässiga symptom

Man har tittat på omständigheter före bortförandet, under bortförandet, under domstols- och medlingsförfarandet samt efter bortförandet och när barnbortförandeförfarandet avslutats.

Man konstaterade att det är en komplex situation och att man behöver väga in t ex om barnet efter förfarandet kom att återvända till sitt ursprungsland eller inte, samt om de återvänder till den förälder som före bortförandet hade huvudansvaret för barnet, hur länge barnet vistats i det nya landet, om barnet kände till det nya landet och hade anknytning till det (språk, släkt, kompisar). Barnen kan också uppleva positiva effekter av flytten, även om det ville återvända till ursprungslandet. Men barn som inte informerades om flytten i förväg och som inte fick möjlighet att säga hej då, uppskattade det inte och uppvisade mer tecken på hyperaktivitet. Barnen hade ofta svårt att förstå vad som hände och saknade den andra föräldern, oavsett om den förälder varit den som haft det huvudsakliga ansvaret för barnet innan flytten eller inte. Även om de flesta föräldrar tillät viss kontakt med den andra föräldern, rapporterar barnen att de fick lite utrymme att hålla kontakten med den andra föräldern. En del kunde endast ha kontakt i hemlighet.

Barn som fick psykologiskt stöd när de återvände mådde bättre än barn som inte fick sådan hjälp. Om barnen inte fick gå i skolan eller behövde repetera en årskurs påverkades de negativt och kunde känna sig ensamma.

Barnsamtal

Känslorna kring att höras i förfarandet verkar vara blandade bland barnen. De flesta upplevde det dock som positivt. Barn som inte fick komma till tals förstod inte varför ingen frågade om deras åsikt. Barn som fick komma till tals upplevde att deras åsikter inte beaktades, vilket i sin tur ledde till en negativ upplevelse.

Informationen till barnen om vad som hände och ett beslut att de skulle flytta tillbaka kunde komma mycket plötsligt. Barnen beskriver känslor av ambivalens, intrång samt att de blev arga.

Stor betydelse hade det om den bortförande föräldern frihetsberövades med anledning av bortförandet (egenmäktighet med barn). Vidare hade det stor betydelse om föräldern uppfattade den slutliga lösningen som rättvis eller inte. När en förälder uppfattade situationen som orättvis, uppvisade barnet ett sämre mående över lag. I många fall fanns fortfarande spänningar mellan föräldrarna efter förfarandet. Barnens förhållande till den bortförande föräldern hade i de flesta fall försämrats.

Barns vilja och mognad

I vilken mån en domstol beaktar barnens vilja sammanhänger med hur moget man uppfattar att barnet är och hur välgrundade beslut barnet har förmåga att fatta. Följande faktorer kan och bör beaktas när man ska avgöra ett barns mognad:

• Förmåga att överblicka och förstå den aktuella situationen samt framtida konsekvenser av ett beslut
• Förmåga att uttrycka sig verbalt, formulera tankar och känslor
• Åldersadekvat, förmedlar att kan hålla fast vid sina uttalanden, uppriktighet, självreflektion och oberoende
• Åldersadekvat språklig förmåga, kunna uttrycka sig i egna ord och förstå innebörden
• Förmåga att kunna tala fritt, spontant och öppet
• Att kunna ange skälen för sina val
• Att kunna tala på ett sätt som inte enbart är känslomässigt
• Att ge ett moget intryck som är äkta
• Barnets upplevelser är viktigare än faktiska omständigheter

När barnet motsätter att flyttas tillbaka till ursprungslandet, väger barnets vilja tyngre om:

• Viljan uttrycks tydlig och varaktig, medvetet, fortlöpande
• Skälen till att vilja stanna är inte begränsade till att vilja bo i ett visst land eller beroende på förälderns personlighet, men innefattar även andra omständigheter och sammanhang
• Viljan framgår av andra källor som domstolen har tillgång till
• Viljan hänger samman med barnets hälsa och utveckling
• Viljan går längre än att bara vilja bibehålla ett oförändrat läge
• Barnet tar initiativ till att hålla kontakten med den andra föräldern
• Viljan grundar sig inte enbart på faktiska omständigheter som att landet är ”bättre” eller ”säkrare” (som trafik, bättre skolor etc)
• Barnet befinner sig inte i en lojalitetskonflikt

Slutsatser

• Barn som är yngre påverkas inte mindre
• Barn mår bra av att få hålla kontakten med den andra föräldern
• Barn upplever det som viktigt att få komma till tals i domstolsprocessen
• Barn vill bli informerade om vad som händer i den pågående domstolsprocessen
• Barn mår dåligt när en förälder frihetsberövas pga egenmäktigt förfarande
• Barn som återvänder till sitt ursprungsland mår i regel bättre än barnen som inte återvänder
• Barn som får psykologiskt stöd under återvändandeprocessen mår bättre över lag

Det finns mer att lära. I november ska jag få åka till Lund och delta i en konferens som anordnas av Lunds universitet och Stockholms universitet på ämnet CHILDREN´S HEALTH MATTERS IN CUSTODY CONFLICTS ALTERNATIVE LEGAL PROCEEDINGS. Det ser jag fram emot!

Vill du få en större förståelse hur barn upplever tvister kan jag rekommendera:

• Bianca Ingrossos sommarprat 2018 https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1106394?programid=2071
• Miriam Bryants sommarprat 2017 https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927237?programid=2071
• Pinks låt ”Family Portrait” https://open.spotify.com/track/1HaZ5x3c3HXRrLLHfsjO5p
• Kathleen O’Connell Corcorans artiketl “What Parents Can Do to Help Children with Divorce” https://www.mediate.com/articles/koc.cfm

Alexandra Lyckman