Barnet i tvister om vårdnad, boende och umgänge

För ett barn kan det kännas oroligt att inte veta vad som ska hända och vad föräldrarnas oenigheter betyder för barnet. Vad är barnets roll i en tvist om vårdnad, boende och umgänge – var och hur kommer barnet in? Hur ser tvistens gång ut ur ett barns perspektiv? Det kan självfallet variera och se olika ut men nedan presenteras några vanliga instanser och aktörer barnet kan komma att stöta på när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende och umgänge.

Stöd och hjälp
I ett första steg är det vanligt att föräldrar vid en tvist söker hjälp via kommunen i form av samarbetssamtal. Alla kommuner i Sverige har en skyldighet att tillhandahålla denna typ av samtal. Samtalen förutsätter att båda föräldrar är villiga att delta. Vid samarbetssamtal som vanligtvis genomförs av kommunens familjerättsenhet kan föräldrar få hjälp att komma överens i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge och hitta former för att kunna samarbeta kring barnen. I samarbetssamtal kan föräldrar också få hjälp med att träffa avtal om vårdnad boende och umgänge. Samarbetssamtal riktar sig till föräldrar och genomförs vanligtvis genom samtal där föräldrar och familjerättssekreterare närvarar. Samtalsledaren kan om det finnes lämpligt också ta med barnet i något skede av samtalen.

Om föräldrarna på egen hand eller med utomstående hjälp träffar ett avtal om vårdnad, boende och umgänge som ska godkännas av socialnämnden kan det vara så att barnet själv får träffa och prata med den person hos socialnämnden som ska utreda om avtalet ska godkännas.

Via kommunens socialtjänst kan familjen också vid behov ansöka om olika insatser som t.ex. familjebehandling. I familjebehandlingen kan man arbeta med exempelvis frågor om kommunikation och samspel, rutiner och struktur, konflikthantering och gränssättning, att stärka relationer i familjen och att hantera en uppkommen krissituation eller en påfrestande livssituation. Familjebehandling kan också vara till hjälp i familjer där det förekommit en beroendeproblematik, våld eller psykisk sjukdom. Familjebehandling involverar ofta barnet.

Om det av någon anledning finns en oro kring barnet kan det vara så att socialtjänsten inleder en utredning. Då ska socialtjänsten utreda barnets situation och bedöma om det finns skäl för någon åtgärd/insats. Det är vanligt att barnet själv får träffa och prata med utredaren.

I många kommuner finns särskilda stödgrupper för barn och föräldrar. För barn finns exempelvis något som brukar kallas ”Skilda världar”, en gruppverksamhet där barn som har föräldrar som inte lever ihop får träffa andra i liknande situation.

Barn som befinner sig i en tvist mellan föräldrarna och är i behov av stöd kan också få hjälp via andra utomstående aktörer som exempelvis BUP.

Medling
Ett annat förfarande som kan bli aktuellt när föräldrar tvistar om vårdnad, boende och umgänge är medling. Medling är frivilligt och kräver alltså att båda föräldrar vill medverka. Antingen kontaktar föräldrarna själv medlare. Befinner föräldrarna sig i en domstolsprocess kan domstolen om den finner det lämpligt förordna om medling. Det finns inga specifika regler för hur en medling ska gå till och det ser därför olika ut beroende på vilken medlare man vänder sig till. Vi på Insulander Lindh Advokatbyrå medlar med ett tydligt barnfokus som genomsyrar hela medlingen. Vi håller barnsamtal när det är lämpligt och när båda föräldrar godkänner det. Barnsamtalet innebär att barnet får träffa och prata med medlarna, både för att få uttrycka sina åsikter och sin syn på den egna situationen men också för att få relevant information.

Domstol
Om föräldrarnas tvist inte kan lösas och en domstolsprocess inleds är det upp till domstolen att avgöra vad som är barnets bästa. För att ta reda på det begär domstolen inledningsvis in en så kallad snabbupplysning från socialnämnden. Socialnämnden hämtar då som regel in uppgifter om barnet och föräldrarna från socialtjänstens register. Ibland inhämtas också uppgifter från polisens misstanke- och belastningsregister. Socialnämnden pratar inom ramen för snabbupplysningen med föräldrarna och barnet om det befinns lämpligt.

Om domstolen anser att det behövs kan den uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att genomföra en vårdnad, boende och umgängesutredning. Det är en mer omfattande utredning avseende de frågor som domstolen ska besluta i. Den som genomför utredningen ska om det inte är olämpligt försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den samt lämna förslag till beslut. Utredaren har, om det inte är olämpligt, samtal med föräldrarna, barnet, eventuell ny partner till någon av föräldrarna och eventuella referenspersoner t.ex. lärare. Det är också vanligt att utredaren gör hembesök hos båda föräldrarna, helst när barnet är där.

Det är möjligt att höra barn inför domstol om domstolen finner det lämpligt. Möjligheten är avsedd att användas återhållsamt och tillämpas sällan. Det krävs att det framstår som uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras inför rätten samt att barnet själv går med på detta.

Umgängesstöd och kontaktperson
När umgänge ska utövas mellan barnet och en förälder och det av olika anledningar behövs stöd för barnet vid umgänget kan domstolen besluta om umgängesstöd, vilket innebär att en person som utses av socialnämnden under viss tid ska medverka vid umgänget.

Stöd för barnet vid umgänge kan också sökas på frivillig väg utanför en domstolsprocess. Föräldrar kan vända sig till socialtjänsten och ansöka om en kontaktperson som kan delta vid umgänge. Socialnämnden kan föreslå lämpliga personer för vårdnadshavarna, eller så kan vårdnadshavarna själva ge förslag på personer.