17 april 2018
Barn som utsatts för brott och uppdraget som särskild företrädare för barn
Något som blir tydligt när man arbetar som ombud och med att företräda barn som har utsatts för brott är hur otroligt lojala barn ofta är mot sina föräldrar, släktingar och familjens vänner. Barn är helt beroende av att de som ska skydda dem och värna om deras rättigheter vill dem väl. Tyvärr är det inte alltid så.
Något som också är tydligt är hur fruktansvärt obehagligt personer i utsatta barns omgivning tycker det är att våga tänka eller tro att det barnen berättar om faktiskt stämmer.
Kan det verkligen vara sant att någon gör så som barnet berättar om mot ett litet barn? Barnet kanske bara har livlig fantasi? Ska man våga fråga barnet mer och ifrågasätta? Lägga sig i? Och i så fall hur?
Många klienter jag möter i vuxen ålder vittnar om hur ingen i deras omgivning stod upp för dem när de var små och utsattes för våld i hemmet. Grannar, skolpersonal, vänner, släktingar och andra som enligt barnet måste ha sett signaler på att allt inte stod rätt till var rädda för att lägga sig i. När barnet började berätta om hur det var hemma blev det tydligt att det var för mycket att hantera för mottagaren och barnet tystnade.
Barn har en absolut rätt att inte utsättas för våld eller farliga situationer. Det talas ofta om föräldrars rättigheter och allt för sällan om barns rättigheter. Barns rätt till en trygg uppväxt.
Min roll som advokat är ibland att vara barnets målsägandebiträde och i andra situationer är jag förordnad som särskild företrädare för barnet.
Lagen om särskild företrädare för barn tillkom år 2000 för att stärka barns rättigheter, förbättra förutsättningarna för att utreda misstankar om brott mot barn och givetvis också att förhindra att barnet utsätts för fortsatta övergrepp.
En särskild företrädare förordnas när det finns anledning att anta att ett barn har utsatts för ett allvarligt brott och när barnets vårdnadshavare eller annan nära anhörig (exempelvis förälderns sambo) är misstänkt för brottet. En sådan situation skulle givetvis annars vara svår att utreda eftersom det kan tänkas att föräldern då försvårar utredningen genom att påverka eller hota barnet inför förhör, vägra att ta barnet till polisen för förhör osv.
Åklagaren skickar in en begäran till domstol som förordnar en särskild företrädare för barnet. Information om att så har skett skickas inte omedelbart till vårdnadshavaren utan det sker med viss fördröjning.
Då jag förordnas av rätten som särskild företrädare för ett barn är mitt uppdrag att tillvarata barnets intressen under en polisutredning och en efterföljande rättegång. Att förbereda barnet för olika situationer som kan uppstå, vara lyhörd på barnets berättelse, skapa ett förtroende och se till att barnet får bästa möjliga förutsättningar under utredningen.
Jag har nära kontakter med socialtjänst, polis och åklagare under utredningen och samråder ofta med personal på skolan eller förskolan kring barnet. Min roll är dock att alltid se till barnets bästa och att stå upp för det jag anser är bäst för barnet.
Den särskilda företrädaren tar helt över vårdnadshavarnas rättigheter att besluta för barnet när det gäller det rättsliga förfarandet. Om och hur barnet ska inställa sig till polisutredning, delta i läkarundersökningar m.m. Jag närvarar vid polisförhör och kan också framställa skadeståndsanspråk för barnet vid en rättegång.
Om du har ett barn i din närhet som vill prata eller verkar behöva stöd. Våga lyssna.