10 augusti 2012
Rättshjälp
Har man inte råd att själv betala advokatarvodet är man beroende av en rättsskyddsförsäkring eller att staten beviljar rättshjälp. Men endast om man har en mycket begränsad ekonomi kan man räkna med ekonomiskt stöd från staten.
Rätten till rättshjälp
Rättshjälp och rättssäkerhet
Alla som bor i Sverige ska vara säkra på att man den dag man kommer i kontakt med rättsväsendet får en rättvis och rättssäker behandling. Att detta är anses vara en mänsklig rättighet framgår av den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I Artikel 6 stadgas att var och en vid prövningen av ens civila rättigheter och skyldigheter eller vid en anklagelse för brott, ska vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång. Enligt min uppfattning inbegriper detta rätten att företrädas av en kunnig och erfaren advokat.
Men trots detta har allt färre personer ekonomisk möjlighet att anlita juridisk hjälp! En grundläggande rättighet i en rättsstat är den enskildes rätt att fritt få välja ombud, vilket även innebär att man måste ha ekonomiska förutsättningar att göra så. Sedan några år tillbaka har det ekonomiska stödet från staten, som ska garantera denna rättighet, urholkats.
Har man inte råd att själv betala advokatarvodet är man beroende av en rättsskyddsförsäkring eller att staten beviljar rättshjälp. Rättsskydd genom t ex hemförsäkringen beviljas dock inte för alla typer av rättstvister, t ex inte i vårdnads-, boende- och umgängestvister om barn i direkt samband med skilsmässa eller separation. Inte heller rättshjälp från staten beviljas för alla typer av rättstvister och endast om man har en mycket begränsad ekonomi kan man räkna med ekonomiskt stöd.
I vilka fall kan man få rättshjälp
I brottmålsrättegångar anses det enlig Europarådskonventionen vara en minimirättighet för den som blivit anklagad för brott att, när han saknar tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett sådant utan kostnad, om rättvisans intresse så fordrar. Staten betalar i stor utsträckning kostnaderna för en försvarsadvokat.
Även i civilrättsliga tvister, finns möjligheter att ansöka om rättshjälp. Möjligheten att erhålla hjälp från staten är dock mer begränsad i de så kallade tvistemålen.
För att få rättshjälp i familjemål behöver det finnas särskilda skäl. Som familjemål räknas till exempel när föräldrar inte kommer överens om barnets vårdnad, boende och umgänge. Det krävs också särskilda skäl för att få rättshjälp när tvisten handlar om underhållsbidrag till barn. Det räcker i regel inte med det är fråga om komplicerade förhållanden eller beräkningar. I de undantagsfall som rättshjälp beviljas är det nästan uteslutande barn som får rättshjälp beviljat, men även barnen måste kunna uppge särskilda skäl.
Rättshjälp kan erhållas i tvister om pengar, när det rör en fordran som inte är av ringa värde.
Man kan få rättshjälp om man blivit utsatt för ett sexualbrott utomlands, till exempel blivit våldtagen eller blivit sexuellt ofredad på semestern.
I arbetstvister kan rättshjälp erhållas om man inte är fackligt ansluten eller om ens fackförbund av någon anledning inte kan erbjuda hjälp.
I konsumenttvist finns det möjlighet att få rättshjälp om Allmänna reklamationsnämndens beslut inte följs.
I förvaltningsrättsliga tvister, dvs beslut från myndighet, t ex försäkringskassan, kan rättshjälp i teorin erhållas. Men eftersom både en förvaltningsmyndighet och förvaltningsdomstolen ska utreda varje tvist noggrant enligt gällande bestämmelser meddelas i praktiken sällan rättshjälp i dessa fall.
Vem har rätt till rättshjälp?
Endast om man har en inkomst, eller ett ekonomiskt underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) som understiger 260 000 kr per år har man rätt att få rättshjälp från staten. Förutsättningar är även att kostnaden inte täcks av privata försäkringar, t ex rättsskyddet i hemförsäkringen. Vidare ska det finnas behov av juridisk hjälp och det ska vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten.
Beviljas rättshjälp ska man bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Staten betalar resten. Om man förlorar ett mål i en domstol gäller som regel att man ska betala sina egna rättshjälpskostnader (dvs rådgivnings- och rättshjälpsavgift) och motpartens hela rättegångskostnader (både rättshjälpsavgiften och rättshjälpen som beviljats från staten).
Inkomst rätthjälpsavgift minimibelopp
0-50 000 kr 2% –
50 000 – 100 000 kr 5% 500 kr
100 000 – 120 000 kr 10% 1 000 kr
120 000 – 150 000 kr 20% 1 500 kr
150 000 – 200 000 kr 30% 2 000 kr
200 000 – 260 000 kr 40% 5 000 kr
Den som har barn får dra av 15 000 kr per barn från årsinkomsten, dock maximalt 75 000 kr.
Beloppen har inte ändrats sedan den 1 april 1999! Detta medför i praktiken att allt färre personer har ekonomisk möjlighet att anlita juridisk hjälp. 2000 fick 14 000 personer ekonomiskt stöd från myndigheten, 2012 hade antalet halverats till drygt 7 000 personer. Den fråga som vi bör ställa till våra politiker är, hur detta överensstämmer med rättssäkerheten och varje medborgares rätt till en rättvis och rättssäker behandling?!
